hjrncrasch.blogg.se

Jag tror jag är här nu, tror att jag skriver. Känner mig så trött och förvirrad i dag, I går kväll kom allt som en kraftig vindpust och jag föll handlöst... Jag har känt i flera dagar att det var på väg, min inre stress har stegrats mer och mer för varge dag. Tänk er att ni befinner er i en bar full av människor, folk pratar, skrattar och sjunger , i bakrunden spelas musik, du hör knappt vad du tänker och ljudet blir bara värre och värre, du ser på människorna runt omkring dig, du vet att dom talar till dig för du kan se att läpparna rör sig men du kan ingenting höra. Du pratar skrattar och ler, men vad pratar du om ? vad ler du åt ?... Jag stod i tvättstugan, när det kändes som en kall hand kördes rakt in i mitt bröst, jag kunde inte andas, fick panik måste härifrån. När jag kom upp ur tvättstugan var Emanuel själv hemma, jag tror att jag log för han log tillbaka, jag tror jag gav honom mat, för jag såg han sitta där och äta. Jag vet att han var nöjd, att han inget märkte eller jo det är klart att han märkte, han vet att Mamma mår dåligt ibland, men jag vet att jag spelar min roll bra och jag hoppas att mina barn inte vet hälften av det mörker som så ofta tar över min kropp.... En underbar vän kom förbi, jag såg i hennes ögon att hon visste även om ingen av oss sa något, hon stannade till Richard och Benjamin kom hem . Jag vet inte hur, men jag tror jag somnade, tog en lugnande tablett, Richard sa något, jag hörde inte vad, ibland behöver man inte höra, det räcker med att se en person i ögonen, hans ögon sa jag finns här för dig, jag tar hand om allt nu, slappna av ( kärlek ) Richard väckte mig i morse, han hade tagit ut en semesterdag, han ville vara med mig, finnas för mig. Ååå älskling jag är så glad att du är min, för det mesta klarar jag mina stormar själv, men denna gång behövde jag dig, och det kände du.... Vi är kärlek du och jag, så mycket känslor, för stora att klä i ord. Du bär mig när jag inte längre orkar gå och du hjälper mig att gå vidare när allt blir för tungt. För min man och mina barn kan jag gå genom eld, jag kommer alltid att resa mig igen, så länge dom går vid min sida. I dag var jag även hos min psykolog, jag rusade in och sa till honom,ok skynda jag har bara tjugo minuter på mig.. Jag är så glad som har världens bästa psykolog, vet inte hur jag skulle klara mig utan, jag känner full tillit och kan vräka ut all min ilska och ångest, och det ska gudarna veta att jag gjorde idag på tjugo minuter dessutom. Han stoppade mig från att åka hem till en person och ordagrant slå skiten ur han/hon, tack jag är glad att du gjorde det. Så här låg det till för er som undrar varför jag ville slåss helt plötsligt, när jag är här nere i mitt mörker har jag en otrolig ångest men ochså en fruktansvärd ilska inom mig, känns som jag vill slå varenda en jag möter på käften !!.. Ok sitter i bilen på väg in till min psykolog, när rektorn på min sons skola ringer och påstar att han varit dum mot en person, nu är det så här att jag är väl insatt i det här problemet och har även pratat med lärarna, alltså det är en ren och skär lögn och ett jävla påhitt av en "familj" utan liv, deras djävla problem, inte vårt!!. Så för ett par timmar ramlar jag in på rektorexpeditionen rustad för krig, sätter mig ner gör en " talk to the hand " till alla och drar igång, det visade sig dock senare( efter att rektorn tillslut hade fått öppna munnen) att dom var helt på min sons sida och inte alls trodde på lögnerna, super gullig rektor så äkta och lyhörd.. Så om du känner dig träffad, personen i fråga ( fast jag vet att du inte läser detta ) FUCK YOU !! Jiddra aldrig mera med min son!!  Nu ser jag fram imot att molnen skingrar sig och átt det blir lättare att andas igen !! Kärlek