Stolthet vs mörker

Hej vänner !! Jag är trött nu, så otroligt trött har nog varit stark för länge, klättrat för högt.. Jag tror jag slant i dag, nästan uppe på toppen !! I dag var det då dax för lilla Manne att få operera in hans lilla öra ( som han väntat ).. Richard som vet hur svårt jag har för lassarett och helst då det gäller mina älskade små barn, sa till mig att han tagit ledigt för att följa med oss.. Jag tittade på honom och hörde mig själv utbrista!!! Men hallå!! det klarar jag själv, vad tror du igentligen om mig klart du inte ska ta ledigt från jobbet.... Klockan nio tågade vi in på operation sida vid sida, vi klädde oss i operationskläder sen var det dax !! Manne min lilla tuffing gled upp i sängen och såg ut som typ " a boy got to do, what a boy got to do " sen somnade han... Och gissa va tuffa morsan gjorde ?? ja just det !! storböla och bröt ihop... En sköterska tog hand om mig och efter en stund hade jag samlat min lilla kropp så pass att jag kunde gå och köpa en kaffe. Efter ca en timme var operationen över och jag fick gå in till en sovande Manne, han låg där mitt sitt lilla huvud inlindad i bandage, och på hans små fräkniga kinder såg jag spår efter tårar som torkat in... Vad gjorde jag ?? Jo jag bröt ihop, grät som ett barn, gav upp och ringde Richard... Cool morsa han har den där Manne!! inte mycket att hålla i när åskan går... Nu är vi iallafall hemma och placerade i soffan resten av kvällen, Manne mår som en kung trots sitt lindade golfbollshuvud, och han gör mig så stolt min lilla krigare " Kärlek " Sååå då kan man undra ?? om allt gått så bra och jag är så stolt,,, VARFÖR I HELVETE slutar inte mina tårar att rinna, varför sitter jag och känner mig så tom igen, varför släpper jag in djävulen när han knackar på min dörr ??? kanske för att det är dax nu, dax att börja betala för mina lyckliga dagar, Jag undrar hur mycket jag är skyldig denna gång ?? tar djävulen ränta ?? jag menar om jag varit hög och lycklig i fyra dagar, kommer jag då behöva betala tillbaka med sex dagar i mörkret... Åååå jag vet, jag svamlar bara, inget att bry sig om, för hur ska man kunna förklara nått man inte förstår själv !! Mina vackra jag tackar återigen för att ni finns, det betyder mer än ni tror... Nu ska jag börja min vandring mot ljuset , och den här gången hoppas jag att stjärnorna lyser upp min stig så att inte mörkret blir så kallt och skrämmande. Jag är redan på väg, alltid på väg !!
Kategorier:

Kommentera här: