Värsta bästa skådisen !!

Hej vackra ni!! länge sen jag skrev,, eller igentligen inte, jag skrev ett långt inlägg häromdagen, det var mycket känslor och många hårda ord som bubblade i min kropp, likt ett sovande odjur som väckts ur en lång sömn sprutade orden ur mig som glödande brännhet eld.. Jag skrev och skrev utan att igentligen veta om vad !! Men vet ni vad som hände ?? när jag tillslut skulle publicera inlägget råkade jag istället trycka på radera och allt försvann.. Jag tror att det finns en mening i allt som sker, och det där inlägget var nog inte meningen att pupliceras, fråga inte varför, för jag har inte en jävla aning om vad jag skrev den där natten, säkert bara en förvirrande känsla dåligt översatt i ord och sen nerprintat på data.Vem vet och igentligen vem fan bryr sig !! Känslorna ville ut, behövde ta plats i form av ord, hävda sig, på nått vis bli sedda och uppmärksammade !!! Ja jag vet inte det var iaf skönt att få skriva av sig.. Vet ni ?? Jag borde fan bli skådespelare, alltså på riktigt ! I flera veckors tid har jag rent ut sakt mått som ett jävla as, jag har varit omgiven av människor jag älskar, skrattat, skojat och myst med den bästa familjen, de underbaraste vännerna och den finaste släkten man kan önska sig, men endå har jag inte kunnat känna någon glädje... VARFÖR !!! Mina ögon kan glittra mina läppar kan le, men mörkret i min själ den kan ingen se.. Ja jag vet så där går inte den där lilla dikten eller citatet !! jaja whatever kalla den va ni vill, skiter i vilket, men skulle jag skriva " sorgen i mitt hjärta kan ingen se " då skulle jag bara ljuga, jag har ingen sorg i mitt hjärta, vet inte ens om jag har nått hjärta överhuvudtaget, hur kan man veta om det sitter kvar ?? jag får ju ingen kontakt , hur mycket jag än försöker... Hat, kärlek vad som helst ge mig ett tecken på att du inte lämnat mig !!! jävla skit, jävla hjärta. Apatisk är det rätta ordet för mig just nu, eller kanske levande död. Jag gör helt enkelt det som måste göras, styrd av något som inte besitter förmågan av känna.. Jag fortsätter spela min roll , jag lovar att jag gör det bra.. Värsta bästa skådisen !! det är jag det.Jag vill härmed välkomna er in i ingen mans land !!! Här finns ingen början och inget slut, heller ingen glädje eller sorg, jag flyter på ett tungt moln högt över marken... Under mitt moln ser jag mina nära och kära röra sig, dom skrattar, pratar och umgås, jag ser ochså mig själv sittande runt bordet tillsamans med dom andra, jag skratar ochså!! mina läppar formar ord och mitt kroppspråk är så närvarande och fyllt utav värme och kärlek... Så jävla konstigt eftersom jag själv flyter omkring här uppe!! vem är det då som sitter där med mina vänner ??? Det måste vara min autopilot min lilla inprogrammerade robot som slår igång när mitt eget batteri dött !! har den även lånat min kropp eller är det bara en kopia !! ett plagiat av mig själv ??? Ingen vet och lika bra är nog det, för hur det än är så sköter den sitt jobb, min lilla Zandra kopia.. Och min själ då ?? ja den får väl ligga där på det tunga mörka molnet och försöka ladda upp batterierna igen.. Jag skulle vilja förklara men jag vet inte hur !! Som i Lördags tillexempel, jag satt och tittade på så mycket bättre jag var helt själv hemma och min blick var som fastnaglad vid tv rutan, jag vet inte om jag låtsades titta eller om jag så gärna ville se programmet ( mitt älsklingsprogram) ja iallafall så satt jag där i soffan och trodde att jag tittade... Efteråt fick jag ett mess av en kompis som frågade vad jag tyckte om programmet, hon var alldeles lyrisk och menade att jag bara måste ha älskat Ugglas låt, jag lixom skyddade mig själv tror jag ( eftersom hon visste att jag satt och tittade på programmet ) så jag skrev tillbaka att den var helt underbar att alla låtar var suveräna... Efteråt gick jag in på datan och tittade på programmet och upptäckte till min fasa att jag inte mindes en enda låt inte en enda detalj hade fastnat,, sådana saker kan skrämma mig så otroligt mycket,jag vet att jag försvinner att jag tar min flykt upp till ingen mansland, att det inte var jag som satt där i soffan i lördagskväll... Jag vet, jag vet, jag vet !!! men det skrämmar mig så in i helvete att veta att jag inte har kontroll över min egen kropp och själ, tänk om den en dag styr mig fel eller om datan hakar upp sig eller rent av går i tusen bitar ?? Är det klokt att lägga sin kropp i händerna på en maskin ??? kanske ska jag sluta tänka så mycket, inte oroa mig för framtiden, låta ödet styra mig istället .... Förvirrad och orolig, tankspridd och misstänksam men framförallt så jävla tom !!! min kropp saknar sin själ så det gör ont, min själ är så frysen och ensam däruppe, tillsamans är dom starka tillsamans skapar dom mig.. Så säg mig !! vem fan är jag nu ?? Ett ganska så förvirrande inlägg, en spegel av min själ, hur kan jag förvänta mig att mina ord ska vara logiska och att ni ska hitta en röd tråd i mitt inlägg, när jag själv inte ens är här !!

Kommentarer:

1 J:

Du skriver så öppet och bra, imponerande. Och modigt framförallt. TYcker att du har en bra förmåga att skriva, finns det en konstnärlig ådra i dig? Kan du måla/rita/ (skriva kan du ju redan). Är det något du kan få utlopp för och på det viset pysa ut det som pyr i dig?

Svar: Hej min vän <3 Tack för dina ord det värmer,,, tyvärr är jag ganska kass på både målning och att rita, fast tanken har funnits att skaffa lite färger bara för att få utlopp för mina känslor kraam
zandra Mavica ryttersson

Kommentera här: